Pass på den
Mamma frågade precis om jag hade koll på mitt pass. Det har jag, men det vore faktiskt bra typiskt mig att noggrant gå igenom all packning i huvudet och så är passet spårlöst borta. Så har jag koll på det? Jajjemän! Hade jag tänkt på det? Nope, inte alls... Har fullt sjå med att tänka ut att jag har tillräckligt många klänningar, trosor och hårgrejer med mig. Passet var väl en världslig sak.
Något jag undrar med pass är varför vissa får le på dem och vissa inte? Jag har då alltid fått höra att man ska vara allvarlig ja? Därav mördarfacet jag har på mitt pass som fick en man i incheckningen på Skavsta att påpeka hur arg jag såg ut. Don't blame me om jag åker fast någonstans för att de inte känner igen mig, är jag på en flygplats kan jag lova att jag har ett leende på läpparna!
Den här tiden imorgon sitter vi på planet. Längtar bara lite grann sådär.
Kommentarer
Trackback
