sandraniilsson -

Konsten att ordbajsa

Sommarn rullar på. Jag har börjat jobba igen och spenderar resten av dagarna med att inte göra så mycket alls. Den här sommaren måste ju gå till historien som den där jag gjort allra minst saker. I alla fall hittills. Vad hände med sommaren då vi åkte och campade, eller sommaren då vi ragglade runt sådär jättelyckliga på P&L eller sommaren då jag åkte till Spanien två gånger på en måndad? Jaha, de var förr de ja. Såhär är det att ta studenten, då skaffar alla jobb eller flyttar och så spenderar man mer tid med kortspel med familjen i stugan än vad man pimplar vin med tjejerna. Men that's life, var sak har sin tid! Nu har jag ju faktiskt mycket att se fram emot de två kommande månaderna så jag tänker då inte klaga. Gotland, Märsta, kreta och därimellan lite fest å lite stojj och jobb som trappas av. Se där - Där kommer den fina sommaren igen!

Nu ska jag gå och få lite kläder på kroppen och blåsa mitt hår. Det finns vissa nackdelar med att kuta runt i bh och trosor i typ några år efter man har duschat. Nyss var ett exempel. Stod och pratade i telefon och bestälde klipp- och färgningstid för mitt slitna burr med en brungrå fartrand i mitten som kallas utväxt. Iaf så ringde det såklart på dörren, så jag kikar ut genom köksfönstret i hopp om att det ska vara en försäljare och slippa öppna. Men nä då tittar den okända killen såklarr upp mot fönstret i samma ögonblick som jag tittar ut. I bara bh och trosor såklart. Och med handduk på huvudet. Så jag får ta på mig det som ligger närmast till, pappas stora munkjacka och öppna ikklädd den, trosor och handduksturban. Fint. Allt han ville var att ge mig en tidning om Kom & Se-festivalen...Dah. Jag ska inte komma och se nånting.

Två långa inlägg på rad beror på att jag bor i stugan under stora delar av sommaren utan internet och passar på att blogga när jag är hem. Därför tycker jag att jag har så mycket att skriva om när jag väl är hemma för som jag skrev i början är min sommar fylld av så mycket roligheter... Det kallas att ordbajsa. Sånt man blev tvungen att lära sig för att fylla ut långa historia-inlämningar till Torbjörn. För att pimpa upp det långa inlägget lägger jag in lite bilder som bevisar att ja faktiskt gjort NÅNTING den senaste tiden och inte har ett helt sorgligt liv.

Adjökens.