sandraniilsson

Något jag saknar med att inte ha jobb eller skola är bristen på rutiner. Visst det är skönt att sova ut ofta, göra allt i sin egen takt och inte ha direkt jättemånga måsten. Men det är just där det blir problem! Har gått från att ha haft plugg hemma att göra de flesta dagarna i veckan under många års tid till absolut nada. Så när jag väl får något jag måste göra, är det väldigt svårt att ta tag i det. T.ex. det här med att söka jobb... för det första är de inte överflöd av lediga jobb häromkring och all frustration omkring det får en att bli less och tappa lusten till det. Eller nu så har jag fått en uppgift från min jobbcoach att skriva ett telefonmanus på hur jag skulle lägga upp mitt samtal om jag ringde och sökte jobb. Ingen direkt svår uppgift, men ack så jobbig att ta tag i. Något jag däremot blivit duktig på, som borde vara till min mammas stora glädje är att när jag går hemma får jag lite städmani ibland. Småplockar, smådammar och småstädar dagarna i ända nu. Det som mamma under lång tid har tjatat om att hon vill att vi ska kunna se, eftersom det är så självklaer för henne när saker behöver göras och donas. Jag har alltid sagt att jag gärna hjälper till, men säg till mig när jag ska göra det, för jag ser inte allt som hon gör jämt. Du kan vara nöjd mamma, min arbetslöshet att gjort mig till en ny människa. Jag kollar per automatik om det behövs vikas tvätt, jag stör mig lika mycket som dig på den stökiga bänken i köket och ett skitigt golv ger min lite smått panik. Herregud jag gör ju inget annat än att gå omkring och se detta hela dagarna. Pedant kommer jag aldrig bli, men jag har lyckats väcka städerskan i mig. Sagt och gjort, nu ska jag springa ner och hämta dammsugaren! Sen kan jag gött tare lugnt och känna mig nöjd! Telefonmanuset tar jag imorron...